Vi behöver en innovationsagenda för Bergslagens gruvindustri

17 september, 2018

Publik vid seminariet Vår framtida gruva del 2. Föreläser gör Morgan Rody, Epiroc/SIMS.

Bild: Morgan Rody, Epiroc/SIMS.

-Det är lite av en framgångssaga att de Svenska gruvorna är bäst i världen, säger Lars Bergkvist vid Epiroc.

Projektsamarbetet Vår framtida gruva ägnade en heldag åt att följa upp de möjligheter, och utmaningar som framkom vid det inledande seminariet i maj. Några av de mest framträdande möjligheterna är bland annat den starka forskning som finns vid Örebro universitet, där man är ledande inom robotik och AI-teknik samt att vi är demografiskt centralt placerade och har en väl utbyggd infrastruktur.

-En framgångsfaktor för vårt arbete är att det finns konkurrenter som drivkraft för att vi ska leverera ännu bättre produkter. Vi berättar dessutom gärna för universitetet vilka våra utmaningar är, i alla fall delar av dem, så att forskningen ännu bättre kan matchas mot dem, berättar Magnus Karlberg vid Epiroc.

Starka samarbeten kan bli ännu starkare kluster

Under dagen framkom att vi har starka samarbeten och påbörjade kluster i vår region, bland annat med Örebro universitet och Robotdalen. Ett starkt och etablerat kluster skulle dock göra att utmaningar och forskningsinriktningar blir väl kända både inom och utanför regionen. Ett starkt kluster skulle dessutom kunna jobba med EU-direktiv och hur man ska göra för att anpassa sig till deras riktlinjer och krav.

-Den regionala innovationsförmågan är avgörande för om ett land blir rikt och framgångsrikt. Bergslagen anses vara en av de mest innovativa regionerna i världen, det är något måste vi ta vara på och utnyttja säger Göran Bäckblom i sin omvärldsanalys.

Bild: Omvärldsanalys presenterad av Göran Bäckblom, KAWANO.

Gruvindustrin är en skattkista

Om man ser till omvärlden så identifierades just okunskapen bland allmänheten som en stor utmaning. Vi behöver få omvärlden att förstå vilken skattkista gruvindustrin är och vad den betyder för regionen idag och i framtiden. Göran lyfter också fram i sin analys att det handlar om förståelse för metallernas användning och hur de är kopplade till vår välfärd i form av telefoner, Internet och andra maskiner och bekvämligheter vi har vant oss vid.

-Vi behöver öka förståelsen för hur gruvindustrin idag kan vara med och starta en utveckling. Exempelvis så behövs ständigt nya metaller och energisystemen behöver ställas om för att matcha miljöanpassningarna och vägen mot ett hållbart samhälle menar Göran.

Nya kompetensförsörjningskrav skapar möjligheter till samarbeten och utveckling

Kommande nya krav på kompetensförsörjning ger stora möjligheter till samarbeten och utveckling i regionen för att kunna fortsätta driva en fruktbar gruvnäring i 160 år till. Inom SIP STRIM* finns en nationell agenda, där fler aktörer från Bergslagen borde finnas med. Samarbetet kring Vår framtida gruva är ett sätt att aktivera detta, det är inte bara Malmfälten och Norra Sverige som ska finnas på agendan för gruvindustrin. De gruvor man hittar i Bergslagen idag är små malmkroppar och den teknikutveckling av maskiner och utrustning som är anpassade för dem behöver ske hela tiden. Deras utmaningar ligger bland annat i att göra det ekonomiskt möjligt att ta till sig automatiseringar och digitaliseringar.

-Kanske kan ett fokusområde för satsningen i Bergslagen vara de små gruvorna som ständigt kämpar med säkerhet, teknik och utveckling, säger Mikael Ramström vid Epiroc.

Parallellt med satsningen på ett gruvkluster pågår en rad innovationsprojekt- eller program, varav fyra stycken lyftes under dagen för att visa på den drivkraft, vilja och förmåga som finns i regionen. Fler av projekten har möjliggjorts tack vare finansiering från EU och Horizon 2020. I projekten finns samarbeten mellan nationella företag men också mellan flera europeiska länder. Fokus i projekten ligger i huvudsak på säkerhet, minskad manuell hantering, tidsbesparingar, miljö och hållbarhet samt teknikutveckling.

-Kent Tano, anlitad av Svemin (på uppdrag av SIP STRIM) och projektledare för den Nationella forsknings- och innovationsagendan vision 2030, vill poängtera att gruvdriften kan vara en möjlighet för en grönare, säkrare och mer hållbar omställning. Ambitionen i agendan är att titta fram emot 2045, när vi har för avsikt att vara fossilfria.

Bild: Magnus Lofstrand Örebro universitet, Ingemar Haslinger Erica Mining Services och Sigun Sjöberg Alfred Nobel Science Park inför rundvandringen på Epiroc.

Nästa steg i arbetet med mot ett starkt gruvkluster i Bergslagen är att genomföra ytterligare tre workshops med fokus på industri, akademi och samhället. Det ger möjlighet för varje gruppering att specifikt inrikta sig mot ett avgränsat område. Övergripande kan vi se att en gemensam definition och samsyn av nuläge, strategiska val och framtida vision är avgörande för innovation Bergslagen​.

För mer information om projektet: Pär Lundström,​ par@alfrednobelsp.se alt 076-580 91 47

* Projektet Vår framtida Gruva är ett samarbete emellan Epiroc, Zinkgruvan Mening, Örebro universitet och Alfred Nobel Science Park. Finansieringen kommer från det strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri (STRIM) som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden (SIP) samt Region Örebro län.

Programmet STRIM är ett nationellt program med partners från hela landet, även Bergslagen. Såväl Epiroc och Örebro universitet driver flera projekt. Boliden, som ju bl a har verksamhet i Garpenberg, är just nu det företag som är mest engagerat i programmet. 

Text och bild: Helena Stenhem

Bilderna är ok att använda för vidare publicering. Hör av dig om du önskar dem högupplösta.
​Helena Stenhem, ​helena@alfrednobelsp.se