Eleverna: ”Gråärtan – perfekt till tacos”

8 mars, 2019

I torsdags fick eleverna på Karlsängsskolan i Nora äta gråärtsrulle till lunch.

I torsdags fick eleverna på Karlsängsskolan i Nora äta gråärtsrulle till lunch.

I veckan har 2 500 elever i Örebro län fått äta och betygsätta gråärtsrulle, som en del av ett projektsamarbete mellan Alfred Nobel Science Park, Örebro universitet, Delmat och Hällefors. Majoriteten av eleverna gillade gråärtan, men frågan är: Var det så gott att de skulle kunna byta ut köttfärsen i fredagstacosen?
– Helt ärligt, om det hade varit tacos – då hade jag kunnat göra det, säger Sanna Sander, elev på Karlsängsskolan i Nora.

I måndags drog gråärtstestet i gång och under veckan har alla elever på Klockarhagsskolan och Grythyttans skola i Hällefors kommun, Lindeskolan i Lindesberg och Kyrkbacksskolan i Ljusnarsbergs kommun fått äta filodegsrullen med gråärta.

I torsdags hade turen kommit till Karlsängsskolan i Nora. Det låg en viss förväntan i luften bland eleverna inför testet.

Sanna Sander, elev på Karlsängsskolan.

Sanna Sander, elev på Karlsängsskolan.

– Jag vet inte varför jag är nervös, jag älskar ju mat, säger eleven Sanna Sander, som går i årskurs 9, med ett skratt.

Det visade sig dock att hon inte hade någon anledning att oroa sig.

– Jag tyckte faktiskt det var jättegott. Det var verkligen mättande, jag blev mätt bara på en rulle, säger hon och kompisarna håller med:

– Det var gott. Lite torrt, men det kompenserades av såsen, säger Emma Gräsberg, årskurs 9.

– Det var gott, men konsistensen var lite mer åt grönsakshållet så det märktes att det inte var kött. Det knastrade lite när man tuggade, säger Gustav Larsson, årskurs 9.

Alla är överens om att gråärtsrullen smakmässigt påminner om tacos.

– Det hade passat bra med tacobröd, salsa och grönsaker till. Då tror jag att det hade blivit helt perfekt, säger Emma Gräsberg.

Emma Gräsberg, elev på Karlsängsskolan.

Emma Gräsberg, elev på Karlsängsskolan.

Vad hade kunnat vara bättre med rullen?

– En mer smakrik sås, säger Gustav Larsson.

Var det så pass gott att ni skulle kunna äta gråärtsfärs i stället för köttfärs till fredagstacosen?

– Helt ärligt, om det hade varit tacos – då hade jag kunnat göra det, säger Sanna Sander och Emma Gräsberg fyller i:

– Ja, om det hade varit tacos, eftersom det känns nyttigt. Och i så fall med mycket sås. Men jag hade nog ändå hellre ätit köttfärs, tror jag.

Gråärtsprojektet uppstod för 1,5 år sedan, i samband med arbetet för en ny livsmedelsstrategi i länet, berättar Annika Grälls, profilområdesansvarig för Mat och måltid vid Alfred Nobel Science Park.

– Vi pratade om klimatsmarta rätter i offentlig miljö och då sammanförde jag Magnus Westling och Delmat. Det blev starten på det hela, sedan har det växt till det som det är i dag.

Annika Grälls berättar om projektet för eleverna. Till höger i bild syns Sofia Nelson på Delmat.

Annika Grälls berättar om projektet för eleverna. Till höger i bild syns Sofia Nelson på Delmat.

Delmat, ett Hälleforsbaserat företag som producerar mat, nappade på idén om gråärtan och började tillsammans med Magnus Westling, doktorand på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet, att experimentera med olika recept och tillagningssätt.

– Vi ser en oerhört stor potential i gråärtan. Klimatsmart mat är framtiden och eftersom gråärtan kan odlas var som helst i Sverige, ser vi även en möjlighet att kunna skapa nya jobb på landsbygden, säger Sofia Nelson, marknads- och säljkoordinator på Delmat.

När Stefan Lahti, måltidschef på Hällefors kommun, gick in i projektet uppstod möjligheten att testa maten på skolelever. Och det är ett viktigt steg för att göra gråärtan kommersiellt gångbar, menar de.

– Det måste både smaka bra och kännas bra i munnen om man ska vilja äta. För även om det finns fantastiska vinster både ekonomiskt och för klimatet, så måste det smaka gott – annars tror jag inte att folk är villiga att göra förändringar. Därför är det jätteviktigt vad de här 2 500 eleverna tycker, men även vad kökspersonalen tycker. Det måste ju gå att hantera för skolköket också, säger Annika Grälls.

Gråärtsrullar.

Gråärtsrullar.

Så här långt har responsen från eleverna varit positiv, berättar Magnus Westling.

– Jag har hunnit sammanställa enkäterna från en skola och där tyckte fyra av fem att maten var god. Den femtedel som upplevde att de inte tyckte om den, uppgav att det var för att den inte innehåller kött, vilket är intressant.

Svaren från enkätundersökningen bland eleverna kommer han att sammanställa och presentera i en vetenskaplig artikel.

– Den ska handla om hur olika elever upplever den här produkten. Sedan kan vi också titta på vad som driver gillandet och vad som drar ned gillandet. Det är intressant att göra det på en skola, för då blir det verklighetsförankrat och relevant. Om vi tänker oss att vi ska få en omställning till en hållbar måltidskultur, så är det viktigt att fråga eleverna – de är ju framtidens konsumenter, säger Magnus Westling.

Text och foto: Jesper Eriksson